Om rörelsernas program på pingstaftonen 2003 i Katolska domkyrkan:
I hela kristenhetens historia har den helige Ande ständigt på nytt berikat Kyrkan med speciella nådegåvor, eller karismer. De har givits enskilda och grupper av människor, som svar på mänsklighetens behov i olika tider. Dessa karismer har givit upphov till andliga strömningar som förnyat, givit ljus och vägledning för människornas kristna liv. Ofta har nya kyrkliga familjer fötts, som t ex klosterordnarna. I vår tid har dessa nådegåvor givit upphov till en rad nya rörelser och kyrkliga gemenskaper.

Pingstafton 1998 inbjöd påven Johannes Paulus II för första gången de i Katolska kyrkan verksamma rörelserna och nya gemenskaperna till ett stort möte. Till de 300.000 som hade samlats från hela världen på Petersplatsen, sade han bl a att dessa rörelser och grupper är ”ett viktigt uttryck för kyrkans karismatiska dimension, som är lika väsentlig för kyrkan som den institutionella. (...) Rörelserna utgör en av de viktigaste frukterna av en ny vår i Kyrkan, förutsagd av det Andra Vatikanconciliet”.

Sedan dess har vänskapen och samarbetet mellan de olika rörelserna alltmer fördjupats. I länder världen över har man samlats lokalt för att lära känna varandra och växa i gemenskap.

I samband med 50-årsjubiléet av Stockholms katolska stift frågade biskop Anders Arborelius: Varför inte göra något liknande i Sverige?

Därför samlas vi på pingstafton, den 7 juni 2003 i Stockholm, medlemmar och vänner från åtta av de i Sverige verksamma rörelserna och nya gemenskaperna: Comunione e Liberazione, Couples for Christ, Focolarerörelsen, Karismatiska förnyelsen, Marialegionen, Neokatekumenal vandring, Schönstattgruppen samt Tro och ljus.

Vi vill dela våra karismer och våra erfarenheter med varandra och med alla andra i Kyrkan, glädjas över varandras gåvor och över hur vacker Kyrkan är, likt en trädgård med många olika blommor. Vi vill tillsammans tacka den helige Ande för de nådegåvor han givit oss. Vi ber honom fortsätta att vägleda och ständigt förnya oss alla och låta oss växa i den ömsesidiga kärleken rörelser emellan. Tillsammans hoppas vi kunna vara till tjänst för Kyrkan och för våra medmänniskor, medvetna om att vi fått dessa gåvor inte bara för oss själva utan för hela Kyrkan. 

Helge Lockner   

Om rörelsernas pingstafton 2003 i Domkyrkan, Stockholm

Påven Johannes XXIII bad inför andra vatikan-konciliet: Kom helige Ande och förnya dina under i vår tid så som i en ny pingst. Han blev bönhörd. Mer än 50 rörelser har sedan dess växt fram i kyrkan. 

Pingsten 1998 överflödade människor ur alla dessa rörelser St Petersplatsen i Rom, där de möttes tillsammans med påven Johannes Paulus. Biskop Anders Arborelius frågade: varför inte göra något liknande i Sverige? På biskopens initiativ förberedde ett antal representanter för Comunione e Liberazione, Couples for Christ, Focolarerörelsen, Karismatiska förnyelsen, Marialegionen, Neokatekumenal vandring, Schönstattgruppen samt Tro och ljus en samling i Stockholms katolska domkyrka pingstaftonen 2003.

Programmet inleddes kl 16.00 i det näraliggande Medborgarhuset med ett stort mötestorg med utställningar och framträdanden av olika slag. Därefter firades mässa i Domkyrkan tillsammans med biskop Anders. Som föreberedelse inför  pingsten hade biskop Anders också inbjudit alla lekmannarörelser till en reträtt 1-4 maj.  

Ur biskopens predikan på pingstaftonen:
"... Det är som om Kyrkan behöver dessa gåvor, dessa smycken, dessa rörelser, för att upptäcka hela denna oändliga skatt som det innebär att Gud vill bo i oss... Som en inre rikedom som ständigt yttrar sig på nya oväntade sätt. Kära bröder och systrar, därför behövs ni, därför behövs vi alla.

Även om det finns otaliga vägar, otaliga sätt att leva evangeliet på, så är det gemensam egendom. Denna dag som ni fått fira vill uttrycka just detta. De flesta av er tillhör en speciell andlig rörelse i Kyrkan, men just denna rikedom som ni fått vill ni dela med er av, och ni vill berikas av de andras gåvor. Så mpste det fungera i Kyrkan. Detta ständiga utbyte av heliga gåvor är något vi behöver för att överleva, Vi får aldrig behålla vår skatt för oss själva utan vi måste dela den med våra bröder.

Att dela med sig av Kristi rikedom kan ske på otaliga sätt. När vi är samlade idag är det viktigt att var och en ser sin närvaro som en gåva till de andra, som ett sätt att dela med sig av det djupaste, största och finaste som man själv har fått."

Bengt Malmgren

åter