Psaltaren 139:13-17, 23-24
Du skapade mina inälvor,
du vävde mig i moderlivet.
14 Jag tackar dig för dina mäktiga under,
förunderligt är allt du gör.
Du kände mig alltigenom,
15 min kropp var inte förborgad för dig,
när jag formades i det fördolda,
när jag flätades samman i jordens djup.
16 Du såg mig innan jag föddes,
i din bok var de redan skrivna,
de dagar som hade formats
innan någon av dem hade grytt.
17 Dina tankar, o Gud, är för höga för mig,
väldig är deras mångfald.
23 Rannsaka mig, Gud, och känn mina tankar,
pröva mig och känn min oro,
24 se om min väg för bort från dig,
och led mig på den eviga vägen.
Ära vare Fadern och Sonen och den helige Ande, *
nu och alltid och i evighet. Amen.