Dagens läsningar i mässan:

Syr 42:15-25:
Nu vill jag tala om Herrens verk,
och det jag har sett vill jag skildra.
Genom Herrens ord fullbordades hans verk.
Den strålande solen blickar ner på allt,
och Herrens skapelse är full av hans härlighet.

Det är inte möjligt för Herrens heliga
att skildra alla hans underbara verk,
allt som fick sin fasta form av Herren, allhärskaren,
så att hans härlighet blev hela världens grundval.
Avgrunden utforskar han såväl som människans hjärta,
han genomskådar hennes listiga planer.
Ty den Högste äger all kunskap;
han iakttar tecknen som visar världens gång,
han förkunnar det förgångna och det kommande
och tyder spåren till det fördolda.

Ingen tanke undgår honom,
inte ett ord förblir hemligt för honom.
Skönt har han ordnat sin vishets väldiga verk;
han är den ende, före all tid och i evighet.
Inget kan läggas till eller dras ifrån,
och han behöver ingen rådgivare.

Hur härliga är inte alla hans verk -
också den minsta gnista är en fröjd för ögat.
Allt detta lever och består i evighet;
varje behov blir fyllt, och allt lyder honom.
Allt bildar par, det ena svarar mot det andra,
och inget han har skapat är ofullständigt.
Det ena förhöjer det andras värde;
vem kan se sig mätt på hans härlighet?

---

Ps 33:2-9:
Tacka Herren till lyrans klang,
spela på tiosträngad harpa!
Sjung till hans ära, sjung en ny sång,
jubla till strängarnas välljud!

Herrens ord är att lita på,
han handlar alltid trofast.
Rätt och rättfärdighet älskar han,
Herrens kärlek fyller hela jorden.

Genom Herrens ord blev himlen till
och rymdens här på hans befallning.
Som i en lägel samlade han havet
och lade djupens vatten i säkert förvar.

Må hela jorden bäva inför Herren,
alla som bor där frukta honom.
Han talade och allt blev till,
han befallde och det skedde.

---

Mark 10:46-52:
De kom till Jeriko. Och när han tillsammans med lärjungarna och en stor folkhop lämnade staden satt där vid vägen en blind tiggare, Bartimaios, son till Timaios. Då han fick höra att det var Jesus från Nasaret började han ropa: "Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!" Många sade åt honom att hålla tyst, men han ropade ännu högre: "Davids son, förbarma dig över mig!"

Jesus stannade och sade: "Kalla hit honom." De gjorde det och sade till den blinde: "Var lugn. Stig upp, han kallar på dig." Då kastade han av sig manteln och sprang upp och kom fram till Jesus, och Jesus frågade honom: "Vad vill du att jag skall göra för dig?" Den blinde sade: "Rabbouni, gör så att jag kan se igen." Jesus sade: "Gå, din tro har hjälpt dig." Genast kunde mannen se, och han följde honom på vägen.

____
Under året I

Bön:
Herre, ge oss säker kunskap om frälsningen, så att vi räddas ur våra ovänners hand och utan fruktan tjänar dig i alla våra dagar. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre. Amen.

Syr 44:1, 9-13:
Nu vill jag lovsjunga ärorika män,
våra fäder och vårt ursprung.
Andra har blivit glömda och är borta,
som om de aldrig hade funnits,
de är som om de aldrig varit -
de själva liksom också deras barn.
Men dessa var män som fått del av Guds nåd
och vilkas rättfärdiga verk inte blivit glömda.

Hos deras ättlingar blir nåden kvar,
deras efterkommande är ett gott arv.
Tack vare förbunden
består deras ättlingar,
att barnen får leva är deras förtjänst.
För all framtid skall deras ättlingar fortleva,
och deras ära kommer aldrig att förblekna.

---

Ps 149:1-6a, 9b:
Halleluja!
Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,
sjung hans lov i de trognas församling.
Israel skall glädjas över sin skapare,
Sions folk skall jubla över sin konung.p> Med dans skall de prisa hans namn,
till tamburin och lyra skall de sjunga hans lov.
Ty Herren älskar sitt folk
och skänker de maktlösa seger.

I triumf skall de trogna jubla
och höja glädjerop om natten.
Ur deras strupar stiger lovsång till Gud,
Det är en ära för alla hans trogna.
Halleluja!

---

Mark 11:11-26:
Jesus kom in i Jerusalem och gick till templet. Och när han hade sett på allt vände han tillbaka till Betania med de tolv, eftersom det redan var sent. När de gick från Betania nästa dag blev han hungrig. Då fick han på långt håll syn på ett fikonträd med gröna blad och gick dit för att se efter om det fanns något på det. Men när han kom fram hittade han ingenting annat än blad; det var inte rätta tiden för fikon. Då sade han till trädet: "Aldrig någonsin skall någon äta frukt från dig!" Och lärjungarna hörde det.

De kom till Jerusalem, och han gick till templet. Där drev han ut dem som sålde och köpte. Han välte omkull borden för dem som växlade pengar och stolarna för dem som sålde duvor, och han lät ingen bära något med sig över tempelplatsen. Han undervisade dem och sade: "Står det inte skrivet: Mitt hus skall kallas ett bönens hus för alla folk? Men ni har gjort det till ett rövarnäste."
Detta hörde översteprästerna och de skriftlärda, och de sökte efter ett sätt att röja honom ur vägen. De var rädda för honom, eftersom alla människor var överväldigade av hans undervisning. När det blev sent lämnade de staden.

Nästa morgon när de kom förbi fikonträdet såg de att det var förtorkat ända från roten. Petrus kom ihåg vad som hade hänt och sade till Jesus: "Rabbi, ser du, fikonträdet som du förbannade har vissnat!"
Jesus sade till dem: "Ni skall tro på Gud. Sannerligen, om någon säger till berget här: Upp och kasta dig i havet! och inte tvivlar i sitt hjärta utan tror att det skall gå som han säger, då blir det så. Därför säger jag er: tro att ni skall få allt det ni ber om i er bön, då blir det så. Och när ni ställer er och ber, skall ni förlåta dem som ni har något otalt med. Då skall också er fader i himlen förlåta er era överträdelser."

____
Under året I

Bön:
Skänk oss, Herre, nåd i överflöd, så att vi följer dina bud och får din tröst i detta liv och glädjen i det kommande. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.

Syr 51:12a-20a:
Du räddade mig från undergången
och befriade mig i farans stund.
När jag ännu var ung, före mina resor,
sökte jag öppet visheten i min bön.
Framför templet stod jag då och bad om den,
och till min sista stund är den målet för min strävan.
Från blomningen till druvans mognad
beredde den mig glädje.

Jag höll mig på raka vägar,
ända från ungdomen följde jag dess spår.
En kort tid lyssnade jag och tog emot,
och stor var den lärdom jag vann.

Det gick mig väl tack vare visheten
- honom som gav mig den vill jag ära -
ty jag föresatte mig att leva efter den;
jag strävade lidelsefullt efter det goda,
och jag skall aldrig stå med skam.

Jag kämpade hårt för dess skull,
jag var alltid noga med att lyda lagen.
Jag sträckte mina händer mot höjden
i sorg över att jag felat mot visheten.
Jag riktade in mitt sinne mot den,
och tack vare min renhet fann jag den.

---

Ps 19:8-11:
Herrens lag är utan brist,
den ger liv på nytt.
Herrens lära är sann,
den gör den oerfarne vis.
Herrens påbud är rätta,
de ger hjärtat glädje.
Herrens befallningar är klara,
de gör blicken ljus.

Herrens ord är rena,
de skall alltid bestå.
Herrens stadgar är sanna,
de är alla rättfärdiga,
mer åtråvärda än guld,
än rent guld i mängd,
och sötare än honung,
än självrunnen honung.

---

Mark 11:27-33
De kom tillbaka till Jerusalem, och när Jesus gick omkring på tempelplatsen kom översteprästerna och de skriftlärda och de äldste fram till honom och frågade: "Vad har du för fullmakt att göra detta? Vem har gett dig den fullmakten?"
Jesus svarade: "Jag har en fråga till er. Svara på den, så skall jag säga vad jag har för fullmakt att göra detta. Dopet Johannes döpte med, kom det från himlen eller från människor? Svara mig!"
De överlade med varandra: "Om vi svarar: Från himlen, säger han: Varför trodde ni då inte på honom? Men kan vi svara: Från människor?" Det vågade de inte för folket, eftersom alla ansåg att Johannes verkligen hade varit en profet. Därför svarade de: "Vi vet inte."
Då sade Jesus till dem: "I så fall säger jag inte heller er vad jag har för fullmakt att göra detta."

____
Under året I

Bön:
Skänk oss, Herre, nåd i överflöd, så att vi följer dina bud och får din tröst i detta liv och glädjen i det kommande. Genom din Son, Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.

2 Mos 34:4b-6,8-9:
Då steg Herren ner i ett moln. Mose ställde sig nära honom och åkallade Herren. Och Herren gick förbi honom och ropade: "Herren, Herren är en barmhärtig och nådig Gud, sen till vrede och rik på kärlek och trofasthet.
Mose föll genast på knä, böjde sig till jorden och tillbad. Han sade: "Om jag har din gunst, Herre, så gå mitt ibland oss, fastän detta är ett styvnackat folk, och förlåt vår skuld och vår synd och gör oss till din egendom."

---

2 Kor 13:11-13:
Gläd er nu, mina bröder, och låt mina förmaningar göra er alltmer felfria, var eniga och håll fred, så skall kärlekens och fridens Gud vara med er. Hälsa varandra med en helig kyss. Alla de heliga hälsar till er. Nåd från vår herre Jesus Kristus, kärlek från Gud och gemenskap från den heliga Anden åt er alla.

---

Joh 3:16-18:
Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.
Den som tror på honom blir inte dömd, men den som inte tror är redan dömd, eftersom han inte har trott på Guds ende sons namn.

____
Under året A

Bön:
Gud, vår Fader, du som sände din sannings Ord och den helige Ande för att avslöja ditt underbara mysterium, skänk oss den sanna tron, så att vi bekänner dig och Sonen och Anden, en enda Gud, allsmäktig och upphöjd. Om detta ber vi genom din Son Jesus Kristus vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.

Tob 1:1-3, 2:1b-8:
Detta är berättelsen om Tobit, son till Tobiel, son till Hananiel, son till Aduel, son till Gabael, son till Rafael, son till Reguel, av Jachasiels släkt och Naftalis stam. På den assyriske kungen Salmanassars tid fördes han bort som krigsfånge från Tishbe, som ligger söder om Naftalis Kedesh i övre Galileen, ovanför Hasor och på andra sidan om vägen mot väster, norr om Pegor.

Jag, Tobit, har följt sanningens väg och gjort rättfärdiga gärningar i hela mitt liv. Jag har alltid utövat välgörenhet mot mina bröder och landsmän som hade fått gå i fångenskap till Nineve i Assyrien liksom jag själv. När vi skulle fira pingst, den fest som kallas veckohögtiden, gjordes en festmåltid i ordning åt mig, och jag slog mig ner för att äta. Bordet sattes fram för mig, men när jag såg de många rätterna sade jag till min son Tobias: "Gå ut, min pojke, och se om du kan hitta någon fattig man med det rätta sinnelaget bland våra bröder som är fångar här i Nineve. Ta med honom hit så att han får äta tillsammans med mig. Jag skall vänta på dig tills du kommer tillbaka."

Tobias gick för att leta rätt på någon fattig broder till oss men kom tillbaka och sade: "Far!" - "Ja, min pojke", svarade jag, och han fortsatte: "Far, en man av vårt folk har blivit mördad och ligger slängd på torget, han blev strypt där alldeles nyss."
Jag for upp, gick från måltiden utan att ha smakat på den och hämtade den döde från den öppna platsen. Jag lade honom i ett skjul i väntan på att solen skulle gå ner, så att jag kunde begrava honom. Så gick jag hem igen, badade mig och åt min mat med sorg, och jag tänkte på de ord som profeten Amos uttalade om Betel:
Era fester skall vändas i sorg och alla era sånger i klagan. Och jag grät.

När solen hade gått ner gick jag ut och grävde en grav, där jag lade den döde. Mina grannar skrattade åt mig och sade: "Är han inte rädd längre? Han har redan fått fly en gång och förlorat allt han ägde när han var efterspanad och skulle dödas för samma sak, och nu är han i gång igen med att begrava de döda!"

---

Ps 112:1-6:
Halleluja!
Lycklig den som fruktar Herren
och finner sin glädje i hans bud.
Hans barn skall bli mäktiga i landet,
ja, de rättrådigas släkte blir välsignat.

Välstånd och rikedom bor i hans hus,
hans lycka varar för alltid,
för de rättrådiga bryter ljus fram i mörkret.
Den rättfärdige är nådig och barmhärtig,
det går väl för den som gärna ger lån
och är redlig i allt han gör.

Han bringas aldrig på fall,
den rättfärdiges minne skall alltid bestå.

---

Mark 12:1-12:
Han talade till dem i liknelser. "En man planterade en vingård, satte stängsel kring den, högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort. När tiden var inne skickade han en tjänare till arrendatorerna för att hämta en del av vingårdens skörd. Men de grep honom, pryglade honom och körde i väg honom tomhänt.
Då sände ägaren en annan tjänare till dem. Honom slog de i huvudet och skymfade. Då skickade han en till, och honom dödade de. På samma sätt med många andra: en del misshandlade de och andra dödade de. Nu hade han bara en, sin älskade son, och honom skickade han som den siste. Han sade: 'Min son kommer de att ha respekt för.'
Men arrendatorerna sade till varandra: 'Här har vi arvtagaren. Kom så dödar vi honom, då blir det vi som får arvet.' Och de tog fast honom och dödade honom och kastade honom utanför vingården. Vad gör nu vingårdens ägare? Han kommer dit och tar död på arrendatorerna och ger vingården åt andra. Har ni inte läst det här stället i skriften: Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten. Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon."

De hade gärna velat gripa honom men var rädda för folket; de förstod att hans liknelse var riktad mot dem. Därför lät de honom vara och gick sin väg.

____
Under året I

Bön:
Herre, förekom vår handling med din nåd, och hjälp oss att fullborda den, så att allt vad vi gör tar sin början i dig och i dig får ett lyckosamt slut. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.

Tob 2:9-14:
På natten badade jag mig igen, gick ut på gården och lade mig att sova intill gårdsmuren. Eftersom det var hett hade jag ingenting över huvudet. Men jag visste inte att det höll till sparvar i muren ovanför mig; deras varma spillning fastnade i ögonen på mig, så att det bildades vita hinnor. Jag gick till läkare för att få hjälp, men ju mer de behandlade mig med sina salvor, desto mer försämrades min syn av de vita hinnorna, tills jag blev helt blind. I fyra års tid var jag utan syn, och alla mina landsmän var ledsna för min skull. Achikar försörjde mig i två år, men sedan måste han resa till Elam.

Vid den tiden hade min hustru Hanna börjat tjäna pengar på att bereda ull och väva, som kvinnor brukar göra, och hon försörjde mig på sina inkomster. Hon fick ullen skickad till sig och vävde mot betalning. Den sjunde dystros skar hon ner en väv och skickade den till beställarna. De betalade henne hela lönen men gav henne dessutom en killing att ta hem. När hon kom hem till mig började den bräka. Då ropade jag på Hanna och sade: "Var kommer getkräket ifrån? Den är väl inte stulen? Ge tillbaka den till ägarna, vi får inte äta något som är stulet."
Hon svarade att hon hade fått den till skänks utöver lönen, men jag trodde henne inte utan sade åt henne att lämna tillbaka den till ägarna, och jag rodnade av skam över vad hon hade gjort. Då sade hon till mig: "Vad har du fått för all din välgörenhet? Vad har du för din rättfärdighet? Nu ser man vad det var värt!"

---

Ps 112:1-2, 7b-9
Halleluja!
Lycklig den som fruktar Herren
och finner sin glädje i hans bud.

Hans barn skall bli mäktiga i landet,
ja, de rättrådigas släkte blir välsignat.
Hans hjärta är tryggt, han förtröstar på Herren.
Hans hjärta är lugnt, han är utan fruktan,
han får se sina fienders fall.
Han strör gåvor över de fattiga,
hans lycka varar för alltid,
han blir upphöjd och ärad.

---

Mark 12:13 Sedan skickade de till honom några fariseer och herodesanhängare, som skulle snärja honom med frågor.

De kom och sade till honom: "Mästare, vi vet att du är uppriktig. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen utan lär oss verkligen Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren? Skall vi eller skall vi inte göra det?"
Men han förstod att de hycklade och svarade: "Varför vill ni sätta mig på prov? Ta hit en denar och låt mig se på den." De räckte fram en, och han frågade: "Vems bild och namn är detta?" - "Kejsarens", svarade de. Jesus sade: "Ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud." Då häpnade de över honom.

____
Under året I

Bön:
Herre, tag emot vår bön, och låt ljuset av din kärlek falla in i hjärtats dolda djup, så att inga dunkla begär behärskar dem som blivit helade av dopets nåd. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.

Mark 12:18-27:
Vid den tiden kom det några saddukeer - de säger att det inte finns någon uppståndelse - och frågade Jesus: "Mästare, Mose lär oss i skriften att om någon har en bror som dör och lämnar efter sig hustru men inga barn, så skall han gifta sig med änkan och skaffa efterkommande åt brodern. Nu fanns det sju bröder. Den förste gifte sig och dog utan att lämna barn efter sig. Den andre gifte sig med änkan och dog också barnlös, likaså den tredje. Ingen av de sju fick några barn. Till slut dog också kvinnan. När de uppstår på uppståndelsens dag, vems hustru blir hon då? Alla sju hade ju haft henne till hustru."

Jesus svarade: "Är det inte därför att ni varken kan skriften eller vet något om Guds makt som ni misstar er? När de har uppstått gifter de sig inte och blir inte bortgifta utan är som änglar i himlen. Men vad det beträffar att de döda uppstår, har ni då inte i Moseböckerna läst stället om törnbusken, hur Gud säger till Mose: Jag är Abrahams Gud och Isaks Gud och Jakobs Gud. Gud är inte en gud för döda utan för levande. Ni tar grundligt miste."

____
Under året I

Bön:
Herre, var oss nära i vår bön, och skydda oss dag och natt, så att vi, som är underkastade tidens växlingar, alltid har vårt fäste i din oföränderlighet. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.

Mark 12:28b-34:
Vid den tiden kom en av de skriftlärda fram till Jesus och frågade honom: "Vilket är det viktigaste budet av alla?" Jesus svarade: "Viktigast är detta: Hör, Israel, Herren vår Gud är den ende Herren, och du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta, av hela din själ, av hela ditt förstånd och av hela din kraft. Sedan kommer detta: Du skall älska din nästa som dig själv. Något större bud än dessa finns inte."

Den skriftlärde sade: "Du har rätt, mästare! Det är som du säger: han är den ende, det finns ingen annan än han. Att älska honom av hela sitt hjärta, av hela sitt förstånd och av hela sin kraft och att älska sin nästa som sig själv, det är mer än alla brännoffer och andra offer." När Jesus hörde att mannen svarade klokt, sade han: "Du har inte långt till Guds rike." Sedan vågade ingen fråga honom mera.

____
Under året I

Bön:
Allsmäktige evige Gud, afton och morgon och middag åkallar vi ditt upphöjda namn och ber dig att du skingrar mörkret i vårt hjärta, så att vårt liv här i tiden leder fram till det ljus där du bor. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud,som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.

Under året I

Bön:
Gud, du som skingrar okunnighetens mörker med ljuset från ditt ord, skänk oss en starkare tro, så att inga frestelser kan släcka andens glöd i våra hjärtan.Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader, och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.

Tob 12:1, 5-15, 20:
Tobit kallade till sig sin son Tobias och sade: »Min pojke, se till att mannen som följde med dig på resan får sin lön, och ge honom mer än lönen. Och Tobias kallade på honom och sade: "Du får som lön hälften av allt det du kom hit med. Gå i frid!”

Då tog Rafael de båda männen avsides och sade till dem: "Prisa Gud och ge honom äran! Prisa hans storhet, berätta till hans ära för alla som lever om vad han har gjort med er. Det är gott att prisa Gud och lovsjunga hans namn. Förhärliga Guds gärningar, tveka inte att ge honom äran. Kungens hemligheter är det rätt att dölja, men Guds verk skall äras och uppenbaras. Så ära och förhärliga dem då; gör det som är gott så kommer ingenting ont att drabba er. Det finns mer gott i bön och fasta och i den rättfärdiges välgörenhet än i den orättfärdiges rikedom. Det är bättre att ge allmosor än att samla skatter av guld, ty allmosor räddar från döden och renar från alla synder. Den som ger allmosor och handlar rättfärdigt får glädja sig åt ett långt liv, men den som lever i synd och orättfärdighet är sin egen fiende.

Nu vill jag avslöja hela sanningen för er utan att dölja någonting. Jag har redan avslöjat den genom att säga att man skall dölja kungens hemligheter men uppenbara och ära Guds verk. När du och Sara bad era böner, var det jag som bar fram dem till Herrens härlighet och påminde honom om er, och när du begravde de döda, var det på samma sätt. Och när du utan att tveka reste dig från din måltid för att gå och ta hand om den döde, då blev jag sänd till dig för att pröva dig, men Gud sände mig också för att ge bot åt dig och åt Sara, din svärdotter. Jag är Rafael, en av de sju änglar som står beredda hos Herren och har företräde hos honom i hans härlighet. Res er upp från marken och tacka Gud. Nu stiger jag upp till honom som har sänt mig. Skriv ner allt detta som har skett med er."

—

Tob 13:2, 4, 6-8:
Herren slår men förbarmar sig också,
han för oss till dödsriket längst ner i jorden,
han för oss också upp ur förintelsen.
Ingen kan undfly hans hand.

Se vad han har gjort för er
och tacka honom med hög röst,
prisa rättfärdighetens herre
och lovsjung evighetens konung.

Jag tackar honom i min fångenskaps land,
jag visar det syndiga folket hans kraft och storhet.
Vänd om, ni syndare, lev rättfärdigt inför honom
- kanske skall han visa er kärlek och barmhärtighet.

—

Mark 12:38-44:
Vid den tiden sade Jesus till folket i sin undervisning: "Se upp med de skriftlärda, som vill gå omkring i långa mantlar och bli hälsade på torget och sitta främst i synagogan och ha hedersplatsen på gästabuden. De äter änkorna ur husen och ber långa böner för syns skull. Så mycket hårdare blir den dom de får." Han satte sig mitt för tempelkistan och såg hur folk lade ner pengar i den. Många rika gav mycket. Så kom där en fattig änka och lade ner två kopparslantar, alltså några ören. Då kallade han till sig sina lärjungar och sade: "Sannerligen, den där fattiga änkan har lagt mer i tempelkistan än alla de andra. De gav alla av sitt överflöd, men hon gav i sin fattigdom allt hon ägde, allt hon hade att leva på.”

_____
Under året I

Bön:
Herre, fyll våra sinnen med uppståndelsens ljus, så att vi undgår dödens skugga och når fram till den eviga härligheten. Genom din Son Jesus Kristus, vår Herre och Gud, som med dig, Fader och den helige Ande lever och råder från evighet till evighet. Amen.