 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Om rörelsernas program på pingstaftonen 2003 i Katolska domkyrkan: |
| I hela kristenhetens historia har den helige Ande ständigt på nytt berikat Kyrkan med speciella nådegåvor, eller karismer. De har givits enskilda och grupper av människor, som svar på mänsklighetens behov i olika tider. Dessa karismer har givit upphov till andliga strömningar som förnyat, givit ljus och vägledning för människornas kristna liv. Ofta har nya kyrkliga familjer fötts, som t ex klosterordnarna. I vår tid har dessa nådegåvor givit upphov till en rad nya rörelser och kyrkliga gemenskaper. Pingstafton 1998 inbjöd påven Johannes Paulus II för första gången de i Katolska kyrkan verksamma rörelserna och nya gemenskaperna till ett stort möte. Till de 300.000 som hade samlats från hela världen på Petersplatsen, sade han bl a att dessa rörelser och grupper är ”ett viktigt uttryck för kyrkans karismatiska dimension, som är lika väsentlig för kyrkan som den institutionella. (...) Rörelserna utgör en av de viktigaste frukterna av en ny vår i Kyrkan, förutsagd av det Andra Vatikanconciliet”. Sedan dess har vänskapen och samarbetet mellan de olika rörelserna alltmer fördjupats. I länder världen över har man samlats lokalt för att lära känna varandra och växa i gemenskap. I samband med 50-årsjubiléet av Stockholms katolska stift frågade biskop Anders Arborelius: Varför inte göra något liknande i Sverige? Därför samlas vi på pingstafton, den 7 juni 2003 i Stockholm, medlemmar och vänner från åtta av de i Sverige verksamma rörelserna och nya gemenskaperna: Comunione e Liberazione, Couples for Christ, Focolarerörelsen, Karismatiska förnyelsen, Marialegionen, Neokatekumenal vandring, Schönstattgruppen samt Tro och ljus. Vi vill dela våra karismer och våra erfarenheter med varandra och med alla andra i Kyrkan, glädjas över varandras gåvor och över hur vacker Kyrkan är, likt en trädgård med många olika blommor. Vi vill tillsammans tacka den helige Ande för de nådegåvor han givit oss. Vi ber honom fortsätta att vägleda och ständigt förnya oss alla och låta oss växa i den ömsesidiga kärleken rörelser emellan. Tillsammans hoppas vi kunna vara till tjänst för Kyrkan och för våra medmänniskor, medvetna om att vi fått dessa gåvor inte bara för oss själva utan för hela Kyrkan. Helge Lockner |