bilder
fr v: kapellet i Schönstatt, Schönstatt-madonnan, p Josef Kenternich
En bönerörelse för fred och andlig förnyelse, för att helga världen. Moraliskt och religiöst återupplivande med Kyrkans Moder, Maria.
Att genom daglig strävan, söka nå andra Vatikankonciliets mål.
Grundaren pater Josef Kentenich föddes 1885 nära Köln. Stadgarna för denna
marianska kongregation godkändes den 18 oktober 1914, sedan han blivit
andlig ledare för prästkandidaterna på seminariet i Schönstatt några mil öster om
Koblenz i Tyskland. Schönstatt är idag en stor vallfartsort, ett pilgrimscentrum
för bönerörelsen, som inlemmar både präster, systrar och lekmän från ett
trettiotal länder i olika världsdelar, som nu samlas och ber i liknande kapell och har
speciella andakter en gång i månaden.
Det var många svårigheter i början. Under andra världskriget fängslades den
femtiofemårige fredskämpen och deporterades till förintelselägret i
Dachau, där han ingöt hopp och mod hos sina medfångar. Pater Josef överlevde, återvände, men tvingades bort och for till USA. Där finns det nu en betydande
andlig anläggning kring Schönstattskapellet i Milwaukee.
Påven Paul den VI upprättade pater Josef Kentenich, som sedan kunde verka
tre år i Schönstatt, fram till sin död, den 15 september 1968.
Monsignore Johannes Koch iordningställde 1967 ett kapell med den vackra
nådebilden av Jungfru Maria med Jesusbarnet nere i kryptan under Sankt Eriks
Katolska Domkyrka i Stockholm och Ida Krieger var Sveriges första böneledare.
Alla är välkomna till Torsdagsbönen i Domkyrkan vid Medborgarplatsen 15.30-16.50, för bön om den helige Andes gåvor, Rosenkransbön för fred,
Schönstatt andakt och vesper. Mässa firas sedan 17.00 uppe i katedralen.
|